Måste bara säga att du har en jättebra blogg! =)..sen till frågan..har du varit med om någon jobbig tid i ditt liv? och har du nå bra tips om hur man kan börja på nytt om man varit ledsen eller deprimerad och känt ångest över en massa saker ?


Jag får väl börja med att säga tack! Jätte roligt att du tycker den är bra :) Nu till din fråga, självklart att jag har haft en jobbig tid i mitt liv! Jag trodde alla tonåringar hade det? Eller har jag fel? Jag menar.. att ha pressen på sig när man blir äldre och ska börja ta eget ansvar mår jag bara dåligt av. Jag vet inte hur gammal just du är, men min jobbiga period började när jag fyllde 18. Jag hade sett fram emot det hur länge som helst! Alla sa att när man blev 18 så fick man göra så mycket, ta eget ansvar för sig själv osv. Men när jag väl hade fyllt 18 så kände jag mig bara förvirrad. Jag har alltid varit en väldigt blyg person som oftast inte säger så mycket om det är många människor runt om mig som jag inte känner så bra. De som verkligen känner mig är bara de som jag står väldigt nära och som jag umgås med ofta. Det är inte många som uppfattar mig som den oseriösa, spraliga, glada tjej som jag verkligen är. Och det beror på att jag inte vågar visa det runt människor som jag inte känner så bra, eftersom att jag känner mig osäker på vad folk ska tycka om mig. Jag vet att man inte ska tänka på vad andra tycker om en men det är inte alltid så lätt, jag borde tänka att om någon inte tycker om mig så är det deras problem och inte mitt. För jag vet att jag verkligen är en snäll människa och direkt jag tror att jag har gjort någon ledsen så blir jag också det. För jag gör det verkligen inte med mening. Jag vet inte hur jag gjorde för att komma ur den där perioden. Jag var faktiskt rätt deppig väldigt ofta men jag tror mycket av det berodde på mitt dåliga självförtroende. De enda gångerna jag kände mig riktigt trygg var när jag fick vara med Marcus. Men han har alltid fått mig att må bra och fått mig att skratta när det känns svårt. Efter en tid gick det bara över, jag kan fortfarande då och då få den där känslan jag hade när det var som värst. Men den försvinner ganska fort eftersom att jag nu har börjat lära känna mig själv. Jag tror att alla tjejer upplever den där perioden där man inte riktigt vet vem man är och vad man vill. Men det går över. Bara man försöker att uppskatta det man har istället för att längta efter något annat. Det finns alltid de som har det sämre. Efter resan till Afrika som vi gjorde med klassen så har jag verkligen förstått hur dåligt vissa människor har det, men ändå är det så glada! De verkar så postiva.


Eftersom att jag inte vet hur gammal du är och vad det är som du känner är jobbig och har ångest över så är det svårt att ge tips. Men jag säger bara att lev i nuet och försök ha roligt! Allt kommer att bli bra bara du försöker att se saker positivt. Jag hoppas mitt svar hjälpte dej lite, det hjälpte faktiskt mej med. Det är skönt att få skriva av sig sånna saker som är lite jobbiga. Men jag tror att du är en grym människa som kommer att bli något bra! Bara du inte tänker för mycket på det som är jobbigt. Men skulle det verkligen bli för mycket så tycker jag att du ska prata med någon om det, för det hjälper att prata bara du gör det med någon som du vet bryr dej. Annars kan det bara bli värre om du istället känner att ingen bryr sig om hur du mår.

Jag hoppas att det blir bättre!